Saftigt värre...
När jag är riktigt nervös eller rastlös brukar jag alltid sätta igång med storbak. Ingenting är så meditativt och tillfredställande som att skapa ett mäster(bak)verk i köket. Igår var jag extra nervös för jag befann mig mindre än ett dygn från att börja på mitt nya jobb. Detta ledde till att jag gick in i husmorsrollen till fullo och satte igång och safta. Av mamsens skånska rabarberstjälkar blev det knallrosa läskande dryck och doften av barndom spred sig genom lägenheten och som grädde på moset fick saftandet ner min puls ett par slag. Tänk att saft kan vara så helande! I helgen får mamsens fläderbuskar allt se upp! Men just nu ska jag fira min första lyckade dag på jobbet med ett stort glas svalkande rabarbersaft, slurp!!
åh, rabarbersaft. det har jag då aldrig smakat, men det är säkert lika gott som det låter (och ser ut) :)
