Lata dagar
...det blev en dag med regn i solsken...
...och skön sovmorgon...
...klänning med volanger...
...och sötaste lilla balkongtomat...
...fina lerkrukor och en hel sommaräng hittade hem från loppis...
...doft av sensommarhöst i vinden...
...klarröda tånaglar.... ....och basilikaplanta i ny fin lerkruka...
...prosciutto, mancego och melon i magen...
...elvis costello och choklad... ...och klinkande på tangenter...
...det var en mycket bra dag,
en sådan som en med regn i solsken är...
Svävare...
I know a woman who knew this man...
I knew a man Bojangles and he'd dance for you
In worn out shoes
With silver hair, a ragged shirt, and baggy pants
The old soft shoe
He jumped so high, jumped so high
Then he lightly touched down
Inblick...
-Där satt jag och tittade ut för insikt och tittade in för utsikt-
Thursday tunes...
Sommarmelad är tillbaka på mysiga kafé Marmelad i Majorna. *hurra*
Ikväll spelade Kristoffer Ragnstam och jag hängde med två sköna killar... 
...en torsdagskväll i min smak!
Och störst av allt är kärleken...
...en riktigt liten burk med soja!
Top five...
trerätters och spelkväll i Norrköping...
Balkongpyssel och jord under naglarna...
Fina loppisfynd från Majorna...
Lina på en filt...
Emil på en scen...
och en bonus...
När lillan kom till jorden...
Igår morse klockan 10:02 nedkom jag med en underbar välskapt liten köksassistent. Hon var inte mycket längre än en armslängd och vägde 11 kilo. En riktig liten ögonsten är hon...
en liten krabbelur...
livslust
sååå såld på såjord...
...fröken sår fruktsamma frö för frodig försommar...funderar på fryntiga fräknar...
.......grubblande gror de gnolande... gäspar, gapar och gläds i solen!
Motion och pronation...
Det våras kanske inte riktigt för vår ännu men dock för vårkänslor. Och den här våren så tänkte jag försöka snöra på mig löpardojorna och fixa ett fint flås som gör sommarens Padjelantatur till en söndagspromenad. Tänkte att detta kunde vara ett passande projekt efter julens "äta-så-mycket-peppardeg-jag-kan-projekt" (-vilket jag vill påpeka var ett ytterst lyckosamt projekt!)
Egentligen har jag ju aldrig i min löparkarriär passerat det där stadiet där bröstet håller på att sprängas, benen vacklar, blodsmaken infinner sig och jag tror att jag håller på att dö knall och fall... efter 100 meter i löparspåret. Men jag är full av tillförsikt inför våren. Så i lördags så var jag på Löplabbet för att fixa nya pjucks. Jag blev filmad medan jag sprang på ett löpband så att de skulle se hur jag trampade så att jag skulle få prova skor som passade just mina fötter -coolt! Jag lärde mig hur mycket som helst om fötter uppbyggnad och kom till två mycket viktiga insikter...
1, jag pronerar, vilket innebär att trycket är störst på insidan av foten när jag trampar (för den som är intresserad så pronerar ca. 85 % av världens befolkningen)
2, jag springer mycket likt en struts.
Nu hoppas jag bara att mina nya snygga pjucks är riktigt riktigt snabba också...
Spanar efter vårtecken...
Glödkaka...
att göra på en onsdagskväll...
baka...
baka...
liten...
glödkaka...
...jag ska glödkakan smaka!
Pepparkakeland...
Jag tänkte att jag skulle ägna mig åt något seriöst projekt över julen... Efter noga övervägande kom jag fram till att fokus under julen kommer att ligga på att ta kål på myten om att man får ont i magen om man äter för mycket pepparkaksdeg. Under hela min uppväxt har alla vuxna varnat mig allvarligt med stränga ögon och en rynka i pannnan för att fylla min mage med för mycket pepparkaksdeg. Men hur mycket jag än ätit-och tro mig ätit har jag!- så har jag aldrig upplevt något annat än fullkomlig salighet. Så nu är det upp till bevis, jag har laddat...
Spectacular Spektor...
Vinnaren är...
När jag ändå är i tagen med att ranka julfavvisar så måste jag nog utse julens elegantaste julkrydda-och vinnaren är...
My high...
Precis upptäckt härliga Jonna Lee - mina danssteg jublar!
Sur deg men Glad mage!
Morgonen började med solsken och ett litet besök på Alvar och Ivars surdegsbageri. M och jag har snart gått igenom hela Göteborgs bagerier på jakt efter det perfekta "lyxiga-helg-frukost-brödet". Måste säga att morgonens tuggor av Gotlandsbrödet kryddat med pomerans, anis och fänkål går in på listans topplacering! Det var en härlig början på dagen och jag blev så inspirerad att jag ägnade resten av morgonen på att googla runt på recept på surdeg, jäskorgar och kalkstenar att ha i ugnen- det vankas projekt surdegsbröd!! 
Visst blir man sprudlande glad av att se så fina sura degar!!
Mårbacka...
I ett soldränkt växthus där solens strålar lyste in genom ett tak färglagt av vinrankor fanns underbart gammelrosa pelargonier. Jag blev genast förälskad och bestämde att jag ska fylla min framtida glasveranda (på min framtida villa från sekelskiftet, med en knarrig trappa upp till andra våningen och tillhörande havstomt) med Mårbacka pelargonier. Blommorna fick mig att tänka på mormor. När jag var liten och fyllde år fick jag allt som oftast en pelargon utav mormor. Jag tackade alltid rart men då den varken var köttätande eller erbjöd söta bär så förstod jag aldrig riktigt charmen med denna "tantväxt" och den överlevde sällan min nästa födelsedag. Men för någon vecka sedan, i samband med årsdagen av mitt nedslag här i världen, inhandlade jag själv en vacker liten pelargon som nu står i mitt köksfönster och som jag vårdar ömt.
Torrbollar...
Man skulle kunna tro att jag har gett mig på en avmagringskur av tveksamt hälsomässig sort. Men så illa är det inte, utan det är fjällvandring som vankas! Och då gäller det att röja varje litet onödigt kilo ur vägen (har jag lärt mig). Min annars så balanserade sambo har plötsligt utvecklat stridslystna sidor som jag tidigare aldrig har sett skymten av. Han hyser inga som helst skrupler över att hänsynslöst borra hål i tandborsten och dela tvålen mitt itu för att slimma ryggsäcken till max. Fast jag kan inte hjälpa att ryckas med i denna viktkamp och jag gissar att jag efter några dagar uppe på kalfjället kommer att vara evigt tacksam över att slippa bära mer än nödvändigt.
Vårt hittills vassaste vapen mot kilona är en liten hightech-pryl. Den utlovar viktras utan att man själv behöver anstränga sig det minsta (my kind of workout!). Med vår nya torkolla förvandlas nyttiga men tunga rotfrukter och andra annars känsliga råvaror till små skrynkliga men lätta och hållbara chips. Sedan lägger man dem bara i vatten en stund och -voilà! så är de som nya igen! Vi älskar vår nya kompis, som har gjort att M och jag har blivit riktiga torrbollar nu för tiden (än mer än vad vi var innan). Vi torkar allt som vi kan få tag på! Allting ser så förunderligt ut när det är torkat -som små frusna konstverk i tiden...
